Subscribe

20 Premises – Swedish

Premiss Ett: Civilisationen är inte och kan aldrig bli hållbar. Detta är särskilt sant för industriella civilisationen.

Premiss Två: Traditionella samhällen brukar sällan ge upp eller sälja resurserna på vilka deras samhällen är baserade frivilligt förrän deras samhällen har blivit förstörda. De tillåter ej heller att deras landsområden blir skadade så att andra resurser-guld, olja och så vidare-kan bli utvunnet. Det följer att de som vill ha resurserna gör vad de kan för att förstöra traditionella samhällen.

Premiss Tre: Vårat sätt att leva—industriella civilisationen—är baserat på, kräver, och skulle kollapsa mycket snabbt utan ständigt och utbrett våld.

Premiss Fyra: Civilisationen är baserad på en tydligt definierad och brett accepterad, men ofta oartikulerad hierarki. Våld från de högre upp i hierarkin mot de som är lägre är nästan alltid osynlig, dvs. obemärkt. När det däremot blir synligt, är det fullt rationaliserat. Våld som utförs av de lägre i hierarkin mot de som står högre är otänkbart, och när det händer så möts det med chock, skräck och till fördel för de högre i hierarkin.

Premiss Fem: Egendomarna för de högre i hierarkin är mer värda än livet för de som står lägre. Det är accepterat för dem som står högre att utöka den mängd egendom de kontrollerar—för att tala klarspråk, att tjäna pengar—genom att förstöra eller ta livet av de som står lägre. Detta kallas produktion. Om de som står lägre skadar egendomen för de som står högre, så får de som står högre döda eller på andra sätt förstöra livet för de som står lägre. Detta kallas rättvisa.

Premiss Sex: Civilisationen är inte kompenserande. Den här kulturen kommer inte att genomgå någon form av frivillig övergång till ett sunt och hållbart sätt att leva. Om vi inte stoppar den, så kommer civilisationen att fortsätta att utnyttja majoriteten av människor och förstöra planeten tills den (civilisationen, och säkerligen planeten) kollapsar. Effekterna av den här förstörelsen kommer att fortsätta att skada människor och icke-människor för en väldigt lång tid.

Premiss Sju: Desto längre vi väntar på att civilisationen ska krascha—eller desto längre vi väntar på att få ner civilisationen själva—desto smutsigare kommer kraschen att bli, och desto värre kommer det bli för de människor och icke-människor som kommer leva under den tiden, och för de som kommer efteråt.

Premiss Åtta: Behovet av den naturliga världen är viktigare än behovet av ett ekonomiskt system.

Ett annat sätt att se premiss Åtta: Alla ekonomiska eller sociala system som inte gagnar naturliga samhällen, som de är baserade på, är ohållbara, omoraliska och dumma. Hållbarhet, moral och intelligens (likväl rättvisa) förutsätter nedmonteringen av ett sådant ekonomiskt eller socialt system, eller i alla fall inte tillåta det att förstöra landsområdet där du bor.

Premiss nio: Även om det kommer vara betydligt färre människor en dag än vad vi för tillfället är så finns det många orsaker till hur det kommer att ske (eller uppnås , beroende på hur passivt eller aktivt vi väljer att att ta itu med den här transformationen). Några av de här vägarna skulle karaktäriseras av extremt våld och umbärande: Exempelvis nukleär armageddon skulle reducera både populationen och konsumtionen, men på ett horribelt sätt; detsamma skulle vara sant genom att fortsätta befolkningsökningen och en krasch som följd. Andra vägar skulle kunna karaktäriseras av mindre våld. Men med den nivå av våld som utförs både mot människor och den naturliga världen (av vår kultur) så är det inte möjligt att prata om reducering i population och konsumtion som inte innebär våld och umbärande, inte på grund av att minskningen i sig själv behöver involvera våld, men på grund av att våld och umbärande har blivit norm. Men några av de vägar som kan reducera populationen och konsumtionen, även om de fortfarande innefattar våld, skulle innefatta att minska det nuvarande våldet som behövs, och som orsakas av (ofta påtvingat) hanteringen av resurser från de fattiga till de rika, och skulle också givetvis innebära en reduktion i det nuvarande våldet mot den naturliga världen. Personligt och kollektivt så kan vi lyckas att både reducera mängden och dämpa våldets natur som inträffar under denna pågående och antagligen långtgående förändring. Eller så gör vi det inte. Men det här är säkert: Om vi inte tar itu med detta aktivt—om vi inte pratar om vår situation och vad vi tänker göra åt det—så kommer våldet mest otvivelaktigt bli mycket hårdare, och umbärandet mer extremt.

 Premiss tio: Kulturen i sin helhet och de flesta av dess medlemmar är galna. Kulturen är driven av en dödslängtan, en önskan i att förstöra livet.

 Premiss elva: Från begynnelsen, så har den här kulturen—civilisationen—varit en ockupations kultur.

 Premiss tolv: Det finns inga rika människor i världen, och det finns inga fattiga människor. Det finns bara människor. De rika kan ha massa gröna papper som många inbillar sig är värda något—eller deras förutfattade rikedomar kan vara ännu mer abstrakta: siffror på hårdiskar i banker—och de fattiga har det inte. De här ”rika” säger sig äga mark, och de ”fattiga” är ofta nekade att göra samma anspråk. En primär uppgift för Polis är att upprätthålla vanföreställningarna från de med mycket gröna papper. Rent generellt brukar de utan dessa papper köpa dessa inbillningar nästintill lika snabbt som de som har dessa papper. Med dessa vanföreställningar kommer extrema konsekvenser i den verkliga världen.

Premiss Tretton: Dom med makt styr med våld, och desto snabbare som vi slår oss fria från illusionen som hävdar motsatsen, desto tidigare kan vi i alla fall börja göra resonabla val huruvida var, och hur vi ska göra motstånd.

 Premiss Fjorton: Från födseln—och säkerligen från skapelsen, men jag är inte säker på hur jag ska förklara det—är vi både individuellt och kollektivt enkultiverade att hata livet, hata den naturliga världen, hata det vilda, hata vilda djur, hata kvinnor, hata barn, hata våra kroppar, hata och vara rädda för våra känslor, hata oss själva. Om vi inte hatade världen så skulle vi aldrig tillåta den att bli förstörd framför våra ögon. Om vi inte hatade oss själva, skulle vi inte tillåta våra hem—och våra kroppar—att bli förgiftade.

Premiss Femton: Kärlek innebär inte pacifism

Premiss Sexton: Den materiella världen är primär. Det betyder inte att anden inte finns, ej heller att den materiella världen är allt som finns. Det betyder att anden är bunden med kroppen. Det betyder också att händelser i den verkliga världen har verkliga konsekvenser. Det betyder att vi kan inte förlita oss på tron om att Jesus, Tomten eller Påskharen ska komma och hjälpa oss ur den här situationen. Det betyder att det här verkligen är en oreda, och inte bara Gud som rynkar på ögonbrynen. Det betyder att vi måste ta itu med den här oredan själva. Det betyder att den tid vi har här på Jorden—oavsett om vi kommer eller inte kommer att hamna någon annanstans efter vår död, och oavsett om vi är dömda eller privilegierade att leva där—så är Jorden poängen. Den är primär, den är vårat hem. Den är allt. Det är dumt att tänka eller agera eller bete sig som om världen inte är verklig och primär. Det är dumt och patetiskt att leva våra liv som om våra liv inte vore verkliga.

Premiss Sjutton: Det är ett misstag (eller snarare, förnekelse) att basera våra beslut utifrån huruvida aktioner som kommer ur dessa beslut kommer att skrämma eller inte skrämma majoriteten av befolkningen.

Premiss Arton: Vår nuvarande förståelse av ”jaget” är inte mer hållbar än vår nuvarande användning av energi eller teknologi.

Premiss Nitton: Den här kulturens problem ligger över allt annat i tron om att kontrollen och utnyttjandet av den naturliga världen är berättigat.

Premiss tjugo: Inom den här kulturen (industriella civilisationen), driver ekonomin—inte samhällets hälsa, inte moral, inte etik, inte rättvisa, inte livet själv—sociala beslut.

Modifiering av premiss tjugo: Sociala beslut bestäms primärt (och ofta exklusivt) på grunden huruvida dessa beslut kommer att öka de monetära rikedomarna som tillhör beslutsfattarna och dem de tjänar.

Modifiering av premiss tjugo: Sociala beslut grundas primärt (och ofta exklusivt) huruvida dessa beslut kommer att öka makten för beslutsfattarna och dem de tjänar.

Ytterligare modifiering av premiss tjugo: Sociala beslut baseras primärt (och ofta exklusivt) på den nästan helt icke-granskade tron på att beslutsfattarna och dem de tjänar har rätt till att utöka sin makt och/eller finansiella rikedomar på bekostnad av de som står lägre.

En sista modifiering av premiss tjugo: Om du går till hjärtat av problemet—om det nu finns något hjärta kvar—kommer du finna att sociala beslut är baserade primärt på hur väl dessa beslut kontrollerar och förstör den vilda naturen.

Filed in Svenska
No Responses — Written on June 14th — Filed in Svenska

Leave a Reply